2022 är här! I det här inlägget vill jag se över de mål jag satte för 2021, och sedan sätta några nya mål för 2022.
Målen jag satte för 2021 var:
Färdigställa Demonernas son – Detta har definitivt inte hänt.
Publicera Demonernas son under hösten 2021 – Nope.
Medverka i en antologi – Inte detta heller.
Ja, detta var ju inte särskilt framgångsrikt, haha. Det är okej, jag får försöka vara lite mer aktiv i mitt arbete för att nå mina mål framöver. Så vad vill jag uppnå under 2022?
Hitta en balans mellan mina egna projekt och de projekt folk anlitar mig att skriva – Ett ganska svårt mål att mäta kanske, men jag ville ha med det i alla fall.
Färdigställa Demonernas son – Jag behöver inte nödvändigtvis publicera boken under 2022, men jag ska färdigställa den. Annars får jag gå vidare till något annat projekt.
Jag tänker hålla det där, jag ska banne mig se till att klara några mål detta året!
Ännu ett år är till ända och det har varit ett mycket speciellt skrivår för mig. En årssammanfattning är därför på sin plats tycker jag!
Jag har skrivit mer än någonsin i år, men inte kommit ett dugg längre med Demonernas son än jag var vid årets början. Jag har skrivit om och skrivit om, fokuserat på andra projekt, och skrivit om lite till. I slutet av året började jag även erbjuda tjänster som spökskrivare och har fokuserat nästan helt på de projekten jag blivit anlitad att göra. Det har varit väldigt roligt, för det mesta åtminstone, och jag har lärt mig massor.
Jag har lärt mig att leverera en produkt inom en satt deadline. Detta vill jag föra över till mitt eget skrivande också, att sätta en deadline och ha en text till det datumet.
Jag har lärt mig att jag inte klarar hur mycket som helst, och jag har lärt mig att säga nej. Jag är fortfarande inte perfekt på detta området, men jag var nära burnout där ett tag, där jag skrev 10,000 ord varje dag under en period. Inte hållbart.
Jag har lärt mig att det verkligen är skrivande jag vill hålla på med. Inget annat finns för mig. Nu ska jag bara se till att fortsätta jobba för det målet.
Det enda jag ”ångrar” är väl att jag inte fokuserat mer på mina egna skrivprojekt. Men det tar vi nästa år! Imorgon kommer ett inlägg med mina skrivmål för 2022, där jag också tittar på de mål jag satte för 2021.
Jag har haft en annorlunda skrivmånad. På ett alldeles fantastiskt sätt! Jag har skrivit mer än någonsin, faktum är att jag har skrivit nästan 50000 ord från den 10 oktober fram till idag. Galet! Men inte ett enda av de orden har varit för mig.
Jag har varit frustrerad ett bra tag nu, orolig och ångestfylld över vad jag vill göra med mitt liv. Jag håller ju på att studera, och även om jag tycker mitt ämne är relativt intressant, så är det inte vad jag vill hålla på med i slutändan.
Jag vill skriva.
Jag kommer gå klart min utbildning, jag kommer antagligen arbeta inom det område jag studerar också. Men sedan några veckor tillbaka har jag börjat ta steg för att kunna ändra riktning till slut, och helt enkelt bara skriva. Och det är så himla spännande!
Så vad är det jag har gjort egentligen? Jo, jag har börjat söka efter olika vägar att tjäna pengar på mitt skrivande. Jag lade upp några gigs på Fiverr.com, och jag har redan fått uppdrag! Det som nappat mest av mina gig är där jag erbjuder mina tjänster som spökskrivare inom romance-genren. Anledningen till att jag valde romance och inte fantasy som jag skriver under mitt eget namn, är dels för att jag älskar att skriva det, och dels för att jag har märkt att jag kan skriva mycket fortare när jag skriver romance. Det finns också en ganska stor efterfrågan på romance-berättelser. Så jag har skrivit några berättelser åt kunder som hittat till min annons, och det känns fantastiskt att faktiskt tjäna lite pengar på det jag älskar att göra mest i världen. Det rör sig inte om några enorma summor, men ju mer jag växer på plattformen, desto mer kan jag höja mina priser. Jag har även skrivit en artikel åt en kund, vilket var spännande.
Jag har även börjat skriva på Medium.com, där man kan tjäna pengar på de blogginlägg/artiklar man skriver. Jag har alldeles nyligen uppnått de krav som finns för att få gå med i deras Partner program, och jag räknar inte med att tjäna särskilt många kronor här. Men det är roligt, och jag ser fram emot att se var mina texter kan ta mig.
Jag hoppas kunna hitta en sorts balans, där jag kan få in mitt eget skrivande också. Jag har inte gett upp Demonernas Son, inte ens i närheten. Men nu när jag dragit igång allt det här lägger jag i en lite högre växel med de uppdrag jag får på Fiverr. Att faktiskt få klienter som ger mig förtroendet att skriva deras berättelser är en fantastisk känsla. Hela den här upplevelsen har gett mig ett sådant hopp om min framtid, att det nog faktiskt kan gå att försörja sig på att skriva, även om jag inte är där än. Jag ser fram emot den dagen jag når det målet. Under tiden är det bara att fortsätta skriva, skriva, och skriva lite till.
Den här sommaren har varit lite all over the place. Jag har haft sååå svårt att hålla mig till en rutin, att skriva överhuvudtaget. Jag har haft all tid i världen, men det sade bara stopp. Sjukt frustrerande. Men den här veckan har jag landat lite igen. Jag känner mig inte lika mentalt ”utspridd” och jag har faktiskt kunnat arbeta lite. De senaste dagarna har jag till och med landat i en rutin igen. Eller rutin och rutin. Kan man kalla det för rutin när man gjort det under bara ett par dagar? Hur som helst känner jag ett lugn, ett fokus, som jag inte känt på hela sommaren. Och vilken lättnad det är! Jag började bli nervös att jag inte kunde göra det här längre. Att jag inte kunde arbeta fokuserat med det som är viktigast för mig – skrivandet. Men jag tror det börjar vända. Jag hoppas det. Hoppas att jag kan fortsätta på det här spåret under resten av året. Jag mår bra av rutin. Mår bra av struktur och att pricka av en att-göra-lista. Hösten brukar inge mig en känsla av det här, av struktur. Så nu när sommaren lider mot sitt slut tror jag att jag kan komma tillbaka till den person jag vill vara. Att jag kan komma tillbaka till mina rutiner igen.
Klockan är 23.36 när jag skriver det här. Jag ligger och funderar och funderar på Demonernas son. Jag har haft sååå svårt att få ihop den här berättelsen. Det känns som att jag skriver om och skriver om till förbannelse, utan att det blir som jag vill. Tänkte tillbaka till hur enkelt det var att skriva den allra första versionen av boken. Hur det bara flöt. Där var stora problem med strukturen och en del andra element av berättelsen, men ändå. Det flöt på. Och jag har lagat och lappat och klistrat och klippt. Ändå får jag inte ihop det. I augusti är det två år sedan jag påbörjade den här boken. Jag trodde jag skulle vara klar vid det här laget. Och missförstå mig inte – det närmar sig. Absolut. Men även efter all den här tiden kommer det krävas stora förändringar för att boken ska kunna bli någonting jag är stolt över att publicera.
Vilken tur då att man så ofta får ideér sent på kvällarna. För nu tror jag att jag kan ändra en enda sak, och sedan inkorporera en stor majoritet av texten jag har (med lite extra fix såklart). Och jag tror att det kommer göra så stor skillnad.
Jag kan bli frustrerad över att jag ändrar riktning så mycket. Att det innebär de här omskrivningarna, om och om igen. Men kanske är det en del av min process? Kanske måste jag se vad som funkar innan jag vet om det funkar. Förhoppningsvis kan jag öva upp förmågan att skynda på den processen ju fler böcker jag skriver. För jag vill inte att det ska gå två år mellan böckerna liksom.
Lite rörigt inlägg kanske, som det så ofta blir på den här bloggen. Men jag ville bara skriva av mig lite, samla tankarna. Jag ska testa den här nya idén och se om det gör berättelsen bättre. Jag tror verkligen det kommer göra skillnad. Och sen får jag kanske försöka ta till mig konceptet ”good enough” och se till att få andra ögon på min text. Det ska jag. Snart.
Det här ska bli min lyxigaste sommar någonsin. Jag har ju under det senaste året studerat och i fredags hade jag terminens sista dag. Nu har jag elva veckors sommarledighet innan nästa läsår tar vid och jag ska faktiskt vara helt ledig. Är så jäkla glad att jag har möjlighet att vara det, tänker passa på nu när jag kan liksom. För detta blir antagligen den sista helt lediga sommaren för mig innan jag går i pension. Och vad ska jag då göra?
Skriva såklart! Äta glass och sådant också, självklart. Men jag ser det här som ett ypperligt tillfälle att testa hur det är att skriva på ”heltid”. Det är ju trots allt min dröm. Min sambo kommer endast jobba några dagar per vecka, så det blir säkert lite utflykter med honom på hans lediga dagar. Men på det stora hela tänker jag verkligen fokusera på mitt skrivande. Jag har längtat efter den här sommaren så länge! Jag blir riktigt till mig bara av tanken att kunna lägga all min energi på det här.
Så nu ska jag göra mig en iskall drink och skåla in en sommar av skrivande!
Under maj deltog jag i årets skrivstreak på instagram och det var verkligen roligt! Varje dag under månaden skrev jag minst en mening, vilket var ett superbra sätt att hålla uppe ett slags flow med skrivandet. På det stora hela har jag fått en hel del gjort, även om många av dagarna bestod just av den där enda meningen. Helt klart en nyttig övning att skriva någonting dagligen, särskilt under en period där jag har ganska mycket annat att göra. Att inte bara låta manuset ligga i en vecka (även om man såklart måste göra det ibland också), utan köra vidare liksom.
Nu får vi se om jag håller uppe ångan lika bra under juni, haha.
Jag läste precis ut den här boken av Rachel Aaron. 2000 to 10000 – How to write faster, write better, and write more of what you love. Och jag tyckte den var riktigt intressant! Väldigt kort handlar den här boken om att öka sina dagliga ord. Hur man skriver en bok fortare och bättre alltså.
Det jag kommer ta med mig från det Rachel Aaron skriver är att kunskap är sååå viktigt. Om man vet vad man ska skriva innan man skriver det så fastnar man inte lika lätt. Låter logiskt, eller hur? Hon föreslår att man skriver ner i en anteckningsbok det man kommer skriva just den dagen. Inget komplicerat, det räcker att stapla upp i punktform de scener och kapitel som kommer härnäst i berättelsen. Detta vill jag testa. Se om jag skriver fortare tack vare den extra planeringen. Så jag har faktiskt letat fram en anteckningsbok (kommer köpa en ny bok för detta ändamålet när jag får möjlighet, man kan inte ha för många anteckningsböcker), och skrivit ner det jag ska skriva härnäst. Det ska bli riktigt intressant att se hur effektivt det är för mig.
Sedan ger hon flera andra tips och kommer med en hel del matnyttigt, särskilt när det kommer till redigering. Men till en början ska jag testa det här med att skriva ner och planera på en daglig basis innan jag faktiskt sätter mig och skriver.
Jag tror inte jag kommer börja skriva 10000 ord om dagen hädanefter, men om jag kan öka min word count och effektivisera mitt arbete så klagar jag inte. Hur som helst är den här boken väl värd att läsa, om ämnet är någonting som intresserar dig.
Det här med att upprätta en skrivrutin har inte riktigt gått som jag tänkt, så jag tror jag ska testa någonting annat nu. Se hur jag trivs med det. Personligen arbetar jag bäst på morgonen, men på sistone har det varit en massa annat som pockat på min uppmärksamhet under de tidiga timmarna, så blir det inte mycket av mitt skrivande. Så från och med idag tänker jag sätta mig framför datorn det första jag gör på morgonen. Innan frukost, innan träning, innan plugg. Bara skrivande. Beroende på när jag lyckas dra mig upp ur sängen (har väl aldrig varit så morgontrött sedan jag inte har en arbetsplats att infinna mig på) så kan jag spendera mellan en halvtimme och en timme på det här. Sedan måste resten av dagen komma igång, haha. Så får jag se allt annat arbete med boken under dagen som en trevlig bonus.
För jag vill skriva, men jag vill inte skriva. För kanske ett år sedan, eller kanske till och med ett halvår sedan, kunde jag lätt klämma ur mig minst tusen ord på en dag. Oftast var jag uppe och nosade på tvåtusen till och med. Inte varje dag såklart, men orden, och än viktigare – motivationen, flödade på ett helt annat sätt än det har gjort på sistone. Och jag saknar det! Numera sätter jag mig, peppad på skrivtid, och klämmer ur mig några hundra ord. Sedan tar det stopp. Jag vet inte varför. Jag har all tid i världen att skriva, jag mår bra fysiskt och psykiskt och jag är full av idéer när det kommer till min berättelse. Det här mönstret, eller var man ska kalla det, vill jag bryta av hela mitt hjärta, men jag vet inte riktigt hur. Har du upplevt någonting sådant här? Måste jag bara ge det tid? Eller har du något tips på vad jag kan göra?
Jag tänkte i alla fall tipsa om några saker som har fungerat för mig förr, även om det inte hjälpt supermycket den här gången. Kanske kan det inspirera någon annan.
Skriv-sprints! Inget som läst här inne kan ha missat att jag älskar att skriva i sprints. Sätta en timer och bara skriva som vinden under den perioden. Jag tycker att jag får mer gjort på det här viset, och jag har jäkligt kul när jag sprintar. Så har du inte testat än, så gör gärna det.
Authortube och instagram! Säga vad man vill om sociala medier, men på många sätt får jag massor av inspiration via de här olika kanalerna. På youtube finns det massor av folk som har innehåll riktat mot skrivande människor – authortube! Perfekt att sätta på en video eller två och bli lite peppad att sätta igång med sitt eget projekt. Och instagram sedan är en fantastisk källa för inspiration och motivation. Folket jag hittat där bjuder så mycket på sina egna resor och det tycker jag är underbart.
Upprätta en rutin! Personligen skriver jag bäst på morgonen, så jag försöker helt enkelt skriva då. Och jag försöker, åtminstone gjorde jag det innan den här massiva slumpen, skriva strukturerat och nästan som om det vore ett jobb. För jag vill ju att det ska bli det en vacker dag.
Där har vi några saker man kan testa för att hitta lite motivation. Kanske ska jag testa dem själv igen, och hoppas att det hjälper den här gången. Nåja, nu har jag fått skriva av mig. Jag vet ju att det inte alltid kommer vara såhär för alltid, men jag längtar hur som helst tills jag hittat tillbaka till mitt gamla skriv-själv igen.
angelica andersson - En skrivblogg 